Badmode för damer på 1920-talet
Artikelserien om badmode fortsätter, här med några utplockade bilder som tros beskriva Hörneå på 1920-talet. Som tidigare påpekats är badmodet ett svårt område och reservation måste göras för exaktheten. Vissa ansikten börjar kännas igen på bilderna, och säkerligen finns det bland Becken-Webbens läsare de som kan bidra med information.
Bild 1. Det är inte lätt att skilja dessa 3 baddräkter från tidigare epok, av samma heltäckande typ och med blött tyg. Det som antyder att man kommit framåt i tiden är flickan i mitten, eller snarare hennes badmössa. Om det är samma mössa, och samma flicka från bild 5 i 1910-talets mannekänguppvisning (se separat artikel), så är hon här något äldre.
Bild 2. Här befinner vi oss vid skiftet mot 30-talet. Detta kan sägas då flickan närmast kameran tycks vara Gerda Engström. Möjligen kan man se att baddräkternas material har ändrat karaktär till att vara lite mer elastiska i passformen.
Bild 3. Denna bild är konstfull. Baddräkten har ett frodigt tyg och form, och dessutom avslutas kreationen med något som ser ut som en boa runt halsen. I mån den senare tålde vatten är okänt. Som krona på verket ses en badmössa, naturligtvis. Möjligen fungerade boan som halsduk/scarf eftersom det ser blåsigt och kallt ut.
Bild 4. Här ses hur tyget är betydligt mer elastiskt och konturskapande. Återigen en artistisk bild med mystik i flickans uttryck bakom strandgräset. Eller, var hon besvärad av Algots kamera, eller konstnären själv, och sökte sig i skydd.
Bild 5. Några glada småflickor leker och ögonblicket fångas av Algot. Efter att artikeln publicerats börjar skribenten funder ifall man ej sett dessa flickor på annat håll. Jo, så var det ju. I en artikel som handlade om Badargröbban i bäcken ser man ett flertal barn uppradade, däribland dessa två flickor. Flickan som sitter heter Berit Kollring (sommarbarn från Stockholm) och flickan i bakgrunden är Anna-Lisa Ekström från Hörneå. Årtalet är så sent som 1949, vilket belyser problemen med att uttolka badmode. Bilden får dock leva kvar på denna sida, om 1920-talet, då granen i bakgrunden ser typisk ut.
Bild 6. Detta är ett i en serie av flera kort. Motljus och avsiktlig oskärpa ger ett suggestivt intryck. Det är tydligt att flickorna medverkade i Algots komponerande i bildserien. Förmodligen var de ditkommenderade av Algot. Berättelser säger att Algot var ganska besvärlig när det gällde att hitta rätt ljus och motiv.
Flertalet av oss kommer ihåg när kameran hade en rulle, och att rullen skulle framkallas. Först därefter fick man svar ifall bilderna blev bra eller passade bättre i det runda arkivet på golvet. Man glömmer fort utifrån dagens digitala kameror. På Algots tid var det betydligt svårare, dessutom.
Gunnar Engström, 2010-01-05
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare